From the monthly archives:

oktober 2009

Den här posten handlar inte om ehandel.

Att upptäcka och plötsligt förstå frågan om sociala medier är som att sportdyka för första gången. Aha upplevelsen och insikten när man bryter ytan och sakta sjunker mot botten, om att det finns en helt ny värld där nere som lever, utvecklas och fortgår oavsett hur jag väljer att leva mitt liv uppe vid ytan är omvälvande. Precis på samma är det med sociala medier. Sociala medier är kanaler för en ny livsform, onlinevärlden, en värld som lever och utvecklas oavsett vad alla människor och företag offline tycker och tror om det.

En sak som ofta händer vid första dyket, när man hänger där under vattenytan, är att man plötsligt inser hur utlämnad man är, hur lite man vet om hur livet under ytan fungerar. Vem är vän och vem är fiende, vad är farligt att göra och vad är OK att göra? Hur ska jag klara detta? Man blir helt enkelt rädd och en liten känsla av panik griper tag i en. Reflexen är att på snabbast möjliga sätt ta sig upp till ytan, simma mot land, kravla sig upp på stranden och aldrig mer ge sig ner under ytan igen. Precis på samma sätt är det tyvärr idag med många företag och företagsledare i frågan om sociala medier. Man är rädd för den nya världen. Man förstår den inte och man ser det som en dimension man kan vara utan.

För den enskilde individen innebär utvecklingen av social medier ökad kunskap och ökad makt, möjlighet till aktivism dvs. en reell möjlighet att vara med och påverka genom att säga sin åsikt. För företagen innebär utvecklingen av sociala medier en förskjutning av makten från företaget till företagets kunder. Varumärkesfrågan så som vi lärt oss den av Kotler, Gummesson och andra kloka gubbar gäller inte längre. Ett företag äger idag inte sitt varumärke, man är bara förälder till det. Ett företag är idag den som tankar bilen (varumärket) men inte den som kör bilen. Ett varumärkes fortlevnad styrs inte längre av marknadsavdelningen, det styrs alla som har en åsikt om det, bra eller dålig. Ett varumärkes liv har alltid styrts av sina konsumenter men skillnaden idag är med vilken hastighet och med vilken intensitet en rörelse för eller mot ett varumärke kan uppstå. Sociala medier är kanaler för aktivism som idag kan föda eller döda varumärken och företag snabbare än vad det tar för ett bolag att genomföra ett vanligt styrelsemöte. Som företag gäller det att acceptera det och agera utifrån det.

Det är styrelsen i ett bolag som ansvarar för det långsiktiga, övergripande perspektivet. Medlemmarna i styrelsen är de som ska se in i framtiden och säkerställa att företagets ledning, som är upptagna med att agera på vad som händer just nu, ibland lyfter blicken och på så sätt styr mot rätt mål. För 10 år sedan pratade man om att varumärkesfrågorna skulle in i styrelserummen eftersom det är för stora och viktiga frågor för att styras av kortsiktiga beslut på en marknadsavdelning. Idag är det en självklarhet i det flesta bolag. Nu är det dags att lyfta upp frågan om social medier i bolagsstyrelserna.

Frågans ska lyftas upp i ett ansvarspersektiv, inte ur ett tekniskt perspektiv för det är då man kör fast. En vanlig svensk bolagsstyrelse består till största delen av män i övre medelåldern. Män i åldern 40+ har en tendens att hänga upp sig på tekniken. Först när man förstår tekniken är man beredd att acceptera den. Problemet är att tekniken utvecklas så snabbt att det inte finns någon tyngre beslutfattare i världen, (möjligtvis Mr S. Jobs) som kan hålla sig uppdaterad. Det gäller därför att som företagsledare och som bolagsstyrelse förstå och acceptera att social medier handlar om innehåll och inte om yta och teknik. Så fort man inser att det handlar om innehåll så inser man också att det innehållet innebär både hot och möjligheter för ett företag.Definierade hot och möjligheter i ett företag innebär att det finns ett ansvar i att bevaka, tolka och agera på innehållet, både på kort och på lång sikt oavsett hur innehållet tar sig i uttryck. Lägg därtill insikten om kraften och hastigheten i dessa hot och möjligheter, aktivismen, så blir bilden av frågan klar. I samma ögonblick som man inser det, att sociala medier handlar om innehåll, övergår frågan från att vara en fråga för IT-avdelningen till att bli en lednings- och styrelsefråga.  Den bolagsstyrelse som med den insikten då inte kräver av företagets ledning att den aktivt tar företaget ner under ytan, in i världen av sociala medier, sätter hela bolagets framtid på spel.

Visst kan det vara farligt att dyka men i fallet med företaget, vad är alternativet, att stå på land och titta på? Som dykare kan man alltid välja att avstå från att dyka igen och det kommer inte att skada en, kanske missar man en upplevelse men man riskerar inte att få sätta livet till pga. felaktiga beslut tagna i panik under ytan. Att som bolagsstyrelse och företag tro att man kan avstå från att dyka in i världen av sociala medier pga. av ”rädsla för hajar” kommer att för eller senare få katastrofala konsekvenser, det kan tom döda en.


{ 2 comments }

Den här posten handlar inte om ehandel.

”sverigedemokraterna"

Sverigedemokraterna har på senare år etablerat sig som ett ”riktigt” parti, ett politiskt alternativ, som vilket annat parti som helst till valet 2010. Jimmy Åkesson har bantat, skaffat sig nya glasögon, mörk kostym och diskreta slipsar. Borta är stammandet, de rodnande kinderna och den irrande blicken som präglade hans tidiga framträdanden i massmedia. Han har fått skinn på näsan, råg i ryggen, pengar i partikassan coh fler medarbetare. Han ser ut och talar nu som vilken engagerad politiker som helst. Acceptera de demokratiska spelreglerna och inse att det finns folk som kan tänka sig att rösta på Jimmys pågar. Sverigedemokraterna are here to stay – like it or not!

Sverigedemokraterna ses dock fortfarande av gemene man som ett enfrågeparti – invandrarfrågan. Men genom att ständigt förminska Sverigedemokraterna till ett enfrågeparti tas fokus bort från andra viktiga politiska frågor som partiet måst ta ställning till inför valet. De enda som tjänar på att all diskussion bara fokuserar på invandrarfrågan är just Sverigedemokraterna. Var står de i alla andra viktiga politiska frågor? Massmedia tror att vi väljare är dumma i huvudet och inte förmår att ta ställning i andra frågor är invandrarfrågan. Inte någon har har ännu, varken på lokalt eller nationellt plan, seriöst lyft fram några andra frågor än invandrarfrågan. Tänk efter själv – har du någon gång läst en artikel om Sverigedemokarterna som INTE berörde invandrarfrågan? Massmedia har gjort sig till någon slags högljudda enfrågemegafoner som ska skydda oss stackars medborgare från de ondsinta Sverigedemokraterna. Läs Aftonbladet för vi tar Sverigedemokraterna på allvar så slipper du göra det… Jan Helin, det är dags att vakna och inse att du håller på att bli lurad av Sverigedemokraterna!

Sverigedemokraterna kommer aldrig att kunna komma till makten om de inte har ett riktigt politiskt program. Inget parti kan år 2010 överleva som en enpartifråga om de tvingas ut i rampljuset. Att tro något annat är att underskatta de svenska väljarna, även de som kan tänkas rösta på Sverigedemokraterna. Vem vill ”bli av med invandrarna” om man inte har ett jobb att gå till, en skola som fungerar eller äldreomsorg värd namnet. Ingen! Men så länge ingen lyfter fram andra frågor än invandrarfrågan så kommer ingen av Sverigedemokraternas potentiella väljare att behöva ta ställning till något annat än ja eller nej till invandringen.

Ansvaret för om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen 2010 så börjar här och nu och det börjar hos Dig. Det går inte längre att Du går runt och säger ”att nu måste vi börja ta Sverigedemokraterna på allvar”. Hur skulle det vara om Du istället började ta dina demokratiska skyldigheter på allvar och satte dig in i vad Sverigedemokraterna egentligen står för och vad de vill åstadkomma politiskt?

Om alla tänker att någon annan ska ta Sverigedemokraterna på allvar, ja jag skiter ju i politiken – eller ja jag vet ju ändå vad jag ska rösta på, så kommer Sverigedemokraterna att komma in i riksdagen 2010, sen kan Mona, Fredrik och vi vanliga medborgare tycka vad vi vill om det. Då står vi kanske där med ett parti som ska vara med och styra landet utan att ha en klar, och hos folket förankrad, plan. Demokrati kallas det. Men demokrati är inte bara rättigheter utan också skyldigheter. Skyldighet att ta ansvar för sin frihet. Den skyldigheten har vi till alla de människor som genom århundraden kämpat och dött för att just du och jag själva ska ha rätt att bestämma hur detta land ska styras. (Ironiskt nog så är vår flagga, den symbol som allahanda antidemokratiska rörelser gärna kidnappar, den yttersta symbolen för vårt självbestämmande och en ständig påminnelse om just våra demokratiska skyldigheter).

Du måste själv se till att möta frågorna och samtalen på din arbetsplats, i fotbollslaget eller på släktkalaset. Ingen annan kan ta Sverigedemokraterna på allvar – det måste du göra. Vet du var Sverigedemokraterna står i dina politiska hjärtefrågor? Var står de i frågorna om EU, abort, försvaret, homo- och adoptionsfrågan, barn- och äldreomsorgsfrågorna och till sist men inte minst i frågorna om företagande och skatter? Om du inte vet det så ta reda på det.

Besök Sverigedemokraterna hemsida nu och läs, för där står nämligen svaret på frågan som alla ställer sig – kommer de in i riksdagen år 2010 eller inte? Där finns svaret!

http://www.sverigedemokraterna.se/

Uppdatering 2010-05-05

Kolla även in den andra sidan av saken på http://www.sverigedemokraterna.de

{ 44 comments }

Den här posten handlar inte om ehandel.

I Sveriges Television kanal 1 visas i ikväll den andra avsnittet av dramaserien Fallet som handlar om aktuella kriminalfall som skakat Sverige de senaste åren. Serien tar bla upp utpressningen mot en krögarfamilj i västsverige som lämnades helt utan stöd från samhället när de anmälde det inträffade och Skandiaffären som sänkte Skandia som varumärke och kostade mången aktieägare stora belopp. Så väl gott. Men premiäravsnittet av dramaserien som sändes i förra veckan handlade om Hagamannen som under många års tid bestialiskt attackerade, våldtog och dödade kvinnor i Umeå. Avsnittet som sänds ikväll handlar om Rödbyfallet där en ung man fick sätta livet till efter att ha blivit nedskjuten med hagelgevär en mörk natt på en trakasserad familjs gård.

Att Skandiaffären och Utpressningsaffären är av allmänintresse kan jag förstå. Det handlar om händelser som berört många människor och händelser som kan ligga till grund för en relevant debatt om vad som sker i det svenska samhället idag. Bestialiska kriminalfall har alltid, ända sedan Jesus levande spikades på korset, fängslat mänskligheten. Men det är stor skillnad på att nyhetsrapportera om aktuella brott och att dramatisera dem. Nyhetsrapporteringen bygger på ett allmänintresse av det som sker just nu medans dramtisering bygger på ett profitintresse av något som hände då.

Jag tycket att SVT i detta fallet har tagit sitt profitintresse (läs jakten på tittare) ett steg för långt. För mig är det obegripligt att SVT väljer att gotta sig i och profitera på människors fruktansvärda olycka så kort in på de aktuella händelserna. Att visa upp och hänga ut offer, anhöriga och sjuka gärningsmän medans fallen fortfarande är färska och aktuella är obegripligt omdömeslöst, osmakligt och omänskligt. Måhända kan det någonstans i dessa fall även finnas någon form av botten som kan ligga till grund för en samhällsdebatt men främst handlar dessa företeeelser om sjuka människor, för både Hagamannen och Rödbymannen var sjuka – inte vid sina sinnes fulla bruk när de aktuella händelserna inträffade. Att välja filmatisera detta som vilken deckare som helst och sen visa upp det på bästa sändningstid är att försöka profitera på andra människors olycka.

Fy f-n för SVT som sänker sig så lågt i jakten på tittare!

{ 0 comments }

Den här posten handlar inte om ehandel.

Har precis läst en intressant bok, sanningen om IKEA skriven av en kille som heter Johan Stenbo. Han har jobbat i över 20 år på IKEA bla som assistent till Ingvar så han bör ha koll verksamheten. Boken är ovanligt rak och tydlig och är på flera ställen en kraftig sågning av IKEA fast inte av IKEA som företag utan om bilden av IKEA, varumärket IKEA. Utmaningen som man ställs inför som läsare är att man flera gånger ställer sig frågan, kan allt detta som han skriver verkligen stämma? Så uppfattar jag inte alls IKEA…

Här följer ett citat ur boken:
Sanningen om IKEA/Det goda företaget/Miljöfrågan (sid 195-196)

”IKEA är nu tyvärr inget undantag i klimatfrågan. Tvärtom är IKEAs koldioxidutsläpp gigantiska vid varje jämförelse med andra jättekoncerner. En utomstående skulle säkert gissa att det är alla långväga transporter till varuhusen i Europa och Nordamerika som är boven i dramat. Liksom alla kunder som kör bil till IKEA-varuhusen. Fel. Över hälften av företagets koldioxidutsläpp genereras i tillverkningen av produkter i material som plast, metall, glas och andra energislukande material. Lösningen är självfallet att endera byta material eller energieffektivisera tillverkningsprocessen. Transporterna däremot motsvarar 6—7 procent av koncernens totala utsläpp och varuhusens nedsmutsning ännu mindre. Men IKEA sitter nu inte och rullar tummarna. ‘Nej, på koncernnivå har man startat ett storstilat projekt för att minska utsläppen på varuhusen. Man har testat solpaneler och tanken är också att många varuhus ska förses med ett alldeles eget vindkraftverk på taket. Problemet är bara att dagens vindkraftverk tarvar en minsta genomsnittsvindhastighet på 9 m/s. Jag vågar lova att inget tak på något IKEA-varuhus någonstans har en snittvind ens i närheten av detta. Men bra reklam kommer det att bli. På IKEA brukade sådana dumheter kallas för lösnäsor. Det vill säga, når man tar ett verkningslöst beslut, ett icke- beslut, istället för att lösa det verkliga problemet: koncernens enorma utsläpp av koldioxid. Och så fortsätter det. Man skaffar nya fräsiga energisnåla spotlights i varuhusen i stället för att hitta ett substitut till plast. Planerar eluttag för elbilar på varuhusparkeringarna i stället för att söka nya tillverkningsprocesser för metall. Det allvarligaste problemet med dessa icke-beslut är att de blir en fasad att gömma sig bakom. Sanningen är den att IKEA-koncernen inte ens har en vag idé om vad man ska göra åt de stora utsläppsproblemen. Det finns ingen agenda. Inga strategier. Bara en korkad plan att sätta vindsnurror på varuhustaken.”

Sanningen om IKEA, Johan Stenbo. (Johan Stenbo och ICA Bokförlag, Forma Publishing Group AB)

Döm om min förvåning när jag igår läste en artikel i Metro om just IKEA:s satsning i Malmö, citat Metro:

”Världens grönaste Ikea, eller?

Nya IKEA (faktaruta)
Drivs med el från vind, sol och vatten.Avfall källsorteras i 15 olika skräpkategorier. Av 2 500 p-platser är runt 140 tänkta för miljöbilar. Ett system med grundvatten reglerar temperaturen.”

Om sex dagar slår nya Ikea upp portarna i Malmö Varuhuschefen: Det är världens grönaste Ikea Miljöpartiet: Inte tillräckligt grönt Om knappt en vecka öppnar nya Ikea på Svågertorp i Malmö. Det är världens näst största Ikeavaruhus och i reklamen beskrivs
det också som världens grönaste. Metro har fått en förhandstitt. – Det finns inte en enda glödlampa i varuhuset. Vi använder bara lågenergilampor och halogenlampor, säger varuhuschef Gordon Gustavsson.”

METRO 2009-10-15, KARL GRAUERS

(läs hela artikeln här, sid 4 http://www.metro.se/se/misc/pdf/2009/10/15/SEMMA_2009_10_15.pdf)

Jag blir faktiskt lite tagen av detta. Det författaren skriver i sin bok utgiven tidigare i höstas, stämmer faktiskt med det som händer just nu (IKEA öppnar sitt nya gröna varuhus i Malmö den 27/10) Om detta stämmer hur är det då med alla andra obehagliga ”sanningar” och fakta om IKEA som presenteras i boken?

Missförstå mig rätt – I love IKEA och tycker att det är ett fantastiskt företag – men tidens anda håller på komma ikapp dem och varumärket IKEA. I en värld där du som företag inte längre äger och kan kontrollera ditt varumärke är transparens A och O. Den företagare som inte förstår och accepterar det kommer snart att börja drabbas av oanade motgångar. Graden av kundernas förtroende är företagets varumärke.

Läs boken själv, det kommer garanterat att förändra ditt sätt att se på IKEA och ge dig en funderare på hur bräckliga varumärken är i dagens mediasamhälle. Är det nån som redan har läst boken så vill jag gärna höra vad ni tycker :-)

Boken kan du köpa här:
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9153434803

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

{ 1 comment }