Alla människor borde ha F-skattsedel

Den här posten handlar inte om ehandel.

Arbetslöshet, eller rättare sagt vägen ut arbetslöshet kommer att bli en av valet 2010 års stora frågor. Alla partier säger sig ha den bästa lösningen på problemet och alla politiker (tom kommunisterna) säger sig numera värna om företagarna genom att vilja erbjuda allehanda kostnadssänkningar och förenklingar. Företagen är ju som bekant de som ska anställa de arbetslösa.
Problemet är att de flesta åtgärder och lättnader som presenteras gynnar främst stora företag, inte små. Småföretagen är motorn i Sveriges ekonomi. Sedan år 1990 har över 316 000 nya jobb skapats i småföretagen. Under samma period har färre än 30 000 nya jobb skapats i stora och medelstora företag samt offentlig sektor. Det är småföretagen som axlar ansvaret och skapar plats för dem som söker jobb.

Givetvis är frågor om arbetsgivaravgifter, arbetsmarknadsregler, skatter, löner etc. viktiga frågor även för en småföretagare men det är inte det i första hand det som avgör om man vågar anställa eller inte. De flesta småföretags vinster är mycket blygsamma. De flesta småföretagare sliter oerhört mycket för att få sin verksamhet att gå ihop men det är väldigt få som löpande kan plocka ut några större vinster ur sin verksamhet. Man lever ur hand i mun. Det man tjänar idag kan man förbruka idag men tjänar man inga pengar imorgon så kan man heller inte ha några kostnader imorgon, så flexibel och snabb måste man vara för att överleva som småföretagare.

Arbetsmarknaden i Sverige idag är dock allt annat än flexibel. Den bygger på ett förlegat system från tiden då Sverige var ett industrisamhälle, ett system där arbetsgivaren förväntas ta ansvar för arbetstagarens försörjning genom att arbetstagarna genererar vinst till arbetsgivaren. Det är inte ett delat ansvar, där man tillsammans kan dela på intäkter och utgifter, jo dela på intäkterna (vinsten) går men inte på utgifterna för det är arbetsgivarens ansvar. Arbetstagaren är ju alltid skyddad av ekonomiskt både av Facket och av Staten men om småföretagaren inte kan betala sina åtaganden står han där själv, och det kan det kosta honom både företaget och hus och hem om det vill sig illa. Behöver man som småföretagare anställa någon idag måste man alltså vara 100 % säker på att man tjänar pengar även imorgon annars kan det gå riktigt illa, och så ser verkligheten inte ut för de flesta. Därför avstår man hellre från att anställa någon och ”gnetar på själv ett tag till” även om man faktiskt rent ekonomiskt hade kunnat och rent praktiskt hade behövt anställa någon för att kunna utveckla sitt företag men man vågar helt enkelt inte ta risken. Att anställa någon är ett mycket stort beslut för en småföretagare och därför ofta ett beslut som man drar sig för in i det sista.

Problemet för unga arbetslösa, ja alla arbetslösa idag, är att de inte får in foten på arbetsplatserna. De får ingen praktik och ingen erfarenhet. De får ingen chans att komma in på arbetsplatserna och visa vad de går för, vad de kan tillföra företaget och hur de kan bidra till att företaget utvecklas för företagaren vågar inte anställa dem. Ju längre de arbetslösa går arbetslösa ju längre bort från en anställning kommer de, ingen vill ju anställa någon som inte har erfarenhet eller yrkeskunskap. Ju längre företagaren väntar med att anställa ju svårare blir det att få fart på företaget. Det är en ond spiral som är svår att bryta och som ingen vinner på. Alla skulle tjäna på att det var lättare och enklare för arbetsgivare och arbetstagare att påbörja och avsluta en ”affärsrelation”.

Det handlar inte om att avskaffa anställningstryggheten eller skrota LAS. Behåll arbetsmarknadsreglerna, avtal och regler som det är idag, det fungerar i stort sett bra. Det handlar istället om att förändra synen på relationen mellan en arbetsgivare och en arbetstagare och att utveckla nya ”anställningsformer”.

Ett sådant sätt vore att öka användningen av F-skattsedel. (F-skattsedel innebär att innehavaren själv ansvarar för att betala in sina skatter och avgifter till staten på utfört arbete jmf med A-skattsedel där det är arbetsgivaren som ansvarar för det å arbetstagarens vägnar). Vid användning av F-skattsedel mellan arbetsgivare och arbetstagare uppstår inget anställningsförhållande. Ingen part är bunden till den andre längre än vad som överenskommits. Företagarens åtaganden behöver således inte sträcka sig längre an vad han kan överblicka. Han har heller inte det ekonomiska eller administrativa ansvaret det innebär jmf med att fast anställa någon. Det blir därmed inte längre ett så stort och svårt beslut. Den arbetssökande kan enkelt hoppa in en eller två dagar på arbetsplats och på så sätt få in foten på företaget. När arbetet är slutfört skickar han helt enkelt en räkning på sitt arbete till företaget. Många kommer att få återvända nästa dag, nästa dag och nästa dag igen och på så sätt arbeta sig in i företaget.

Att arbeta med F-skattsedel handlar inte om att göra arbetstagaren till förbrukningsvara, en utbytbar resurs som kan kastas in eller ut som en som arbetsgivare behagar. Alla företag är beroende av duktiga och kompetenta medarbetare. Inget företag kommer vilja eller kunna riskera att en ”tillfälligt anställd” som visat framfötterna och bidrar till företagets utveckling plötsligt försvinner till en annan arbetsgivare. Därmed kommer många av dessa tillfälliga anställningar successivt att övergå till fast anställning med A-skattsedel som grund. Blir det ingen fast anställning så har den arbetssökande i alla fall fått arbetslivserfarenhet och yrkeskunskap, och bättre betalt för sitt arbete än om han hade stämplat. Arbetsgivaren har fått ett arbete utfört och en chans att lära känna den arbetssökande. Båda parter således har vunnit på överenskommelsen oavsett vad resultatet i slutändan blir.

Många belackare kommer att säga att förslaget är cyniskt, att det skulle skapa en hårdare arbetsmarknad som tvingar många människor att ständigt leva på tillfälliga anställningar och att alla människor inte skulle klara av att sköta om sina egna skatter eller att det skulle minska statens skatteintäkter. Allt handlar om hur man ser det, är glaset halvfullt eller halvtomt? Förslaget bygger på en tro på människan, en tro om att alla människor (både företagare och arbetstagare) vill arbeta och göra rätt för sig. Ingen vill vara arbetslös, vara utanför eller ligga samhället till last. Alla vill klara sig själva och alla vill ha en meningsfull sysselsättning. Alla människor som kan läsa och skriva, som kan betala sina räkningar och sköta sin privatekonomi kan skriva en faktura för utfört arbete och själv betala in sina skatter. F-skattsedeln kommer att bli något åtråvärt som man kommer att vara rädd om. Den som slarvar kommer att bli av med den och får istället gå tillbaka och ställa sig sist i kön på arbetsförmedlingen. Det här förslaget handlar inte om de människorna, för dem krävs andra åtgärder. Kristider kräver radikala lösningar och mod att pröva nya vägar. Att kämpa för att bibehålla och konservera arbetsmarknadslösningar som konstruerades och utvecklades för ett samhälle som det såg ut för 100 år sedan kommer inte att lösa dagens problem.

Politikerna borde således satsa mer på att underlätta för arbetsgivare och arbetstagare att mötas och ingå avtal, avtal som gynnar båda parter och hela samhället, än att stirra sig blinda på att lansera populistiska förslag om lägre skatter och ”enklare” arbetsmarknadsregler. Det är dags för en förändring av samhällets syn på vad en anställning är. Det är dags att ge alla människor en F-skattsedel!
Läs mer om F-skatt på Skatteverkets hemsida: http://tinyurl.com/yaxk6he

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Be Sociable, Share!
  • Raffe

    >Demografisk jordbävning

    I över tjugo år har vi känt till att hela näringslivet kommer att stå inför ett generationsskifte av sällan skådad storlek, när cirka 800.000 40- och 50-talisterna går i pension
    Under de senaste tio åren har vi också känt till att cirka 50% av högre chefer och specialister, inom många statliga och kommunala verksamheter, kommer att gå i pension.
    Det finns inte tillträckligt med unga talanger för att fylla hålen efter de som lämnar och vi kan inte räkna med att locka chefer från andra länder. Trots detta har bara ett fåtal chefer gjort detta område till en prioriterad och operativ fråga för den högsta ledningen.
    Vi står inför en demografisk jordbävning, varnar Äldreutredningen. När totalt mellan 200.000 – 250.000 chefer, ledare och specialister lämnar sina positioner fram till år 2014 står många verksamheter i det tysta inför en av sina största utmaningar.
    Om ett företag eller organisation inom en kort tid tappar tjugo procent av sin ledning skrivs det tidningsartiklar, börskurser kan dyka och medarbetare börjar fundera på att byta jobb.
    När åtta av tio offentliga verksamheter kommer att tappa upp till 55% av sina chefer de närmaste fyra till fem åren är det bara forskare och vissa HR avdelningar som reagerar – inte ägare, styrelseordföranden och ansvariga politiker.
    Traditionellt har offentliga verksamheter attraherat mer välutbildade medarbetare, vilket har varit en förutsättning för att kunna utföra uppdraget med hög kvalitet.
    Idag finns rapporter som pekar på att allt färre unga och välutbildade än tidigare överväger en statlig verksamhet som sin nästa arbetsplats.
    Lägg därtill att många unga talanger som redan finns i statlig tjänst överväger att byta till den privata sektorn blir utsikterna mindre attraktiva. Vattenfall har cirka 8.600 anställda och av dessa skall cirka 50% gå in pension senast 2012. Det är inom fyra år.
    Det halmstrå som många griper efter är arbetskraftsinvandring. Tyvärr måste vi ta dessa ur sin villfarelse. Hela världen skriker efter samma kompetens och i denna konkurrensbild är Sverige inte en vinnare.
    Mot oss har vi klimat, språk, vårt geografiska läge, vår ekonomi och inte minst vår historik när det gäller att tillvarata den resurs som välutbildade personer med invandrarbakgrund innebär.
    Sverige är inte ett föregångsland när det gäller att förenkla för kvalificerade individer. Inte heller imponerar andelen chefer och ledare med invandrarbakgrund jämfört med andra länder.
    USA och Kanada har en lång tradition av att snabbt integrera invandrad kompetens. Nyligen studerades flyktingar från Somalia som hamnat i Sverige respektive Minnesota. Medan de som flytt till Sverige satt kvar i förläggningar var de amerikanska redan ute i samhället med jobb och bostad.
    Enligt vårt synsätt ligger lösningen inte utanför landets gränser utan på att bättre tillvarata de resurser som redan finns inom organisationen och landets gränser.
    Det handlar om ett annat ledarskap och en annan prioritering. Det handlar om att i praktiken värna om och aktivt uppskatta erfarenhet och kompetens.
    vi vet att morgondagens framgångsrika ledare måste skilja sig från dagens. Vi har identifierat fem nyckelområden;

    De måste göra kompetens- och ledarförsörjning till en av sina personliga prioriteter – inte delegera detta till HR.
    De är visionära och kommunikativa ledare som inser vikten av att formulera och förankra ett nytt sätt att praktiskt arbeta med kunskaps- och erfarenhetsöverföring.

    De skapar förutsättningar att arbeta som chef som attraherar både yngre talanger och kvinnor i en mammaroll.
    De lotsar framgångsrikt fler personer med invandrarbakgrund till chefs- och ledande specialister.

Previous post:

Next post: