From the category archives:

Politik

Den här posten handlar inte om ehandel.

Ända sedan tidigt i höstas har de rödgröna försökt hamra in att regeringens skattesänkningar är orättvisa. Den första gemensamma rapport som de publicerade hette ”Högerpolitiken klyver Sverige” och visade att ”ju högre inkomst du har haft från början, desto mer har du gynnats av regeringens skattesänkningar”. Den tionde decilen, alltså de 10 procent av skattebetalarna som har högst inkomster, har fått nästan 25 procent av skattesänkningarna. ”Man får utgå från att de vill sänka skatterna mest för den rikaste tiondelen, så att de får större inkomst förstärkningar än 60 procent av befolkningen får tillsammans”, sa Mona Sahlin i sitt inledningstal till S-kongressen.

Men vilka är dessa 10 procent, och hur mycket betalar de i skatt? Den tiondel som har fått 23,6 procent av regeringens skattesänkningar betalar trots sänkningen 33 procent av de samlade inkomstskatterna. Den tiondel som tjänar minst har fått 2,4 procent av skattesänkningarna, men betalar bara 1 procent av skatten. Det skulle kunna kallas en utjämnande politik.

Bara den som betalar skatt kan få skattesänkningar. Stora skattesänkningar kan bara gå till dem som betalar mycket skatt. De 10 procent som tjänar mest betalar ojämförligt mest skatt – faktiskt mer än vad de 60% som tjänar minst betalar tillsammans. Att den fjärdedel som tjänar minst bara har fått drygt 6 procent av skattesänkningarna är inte så upprörande om man vet att de – efter skattesänkningarna – bara betalar just så stor del av skatterna. Och att gruppen knappast rymmer några heltidsarbetare. Att den fjärdedel som tjänar mest har fått nästan hälften av skattesänkningarna är inte heller uppseendeväckande när man vet hur mycket skatt de betalar.

”Varje arbetad timme bidrar till välfärdens finansiering”, betonade Socialdemokraternas ekonomiska talesman Thomas Östros i går. Hur stor är lusten att arbeta en timme till för alla dem som inte ens får behålla hälften av extrainkomsten? I den rödgröna världen står det still, ingen rör sig mellan decilerna. I verkligheten är det sällan någon stannar i den lägsta decilen; där finns de som jobbar extra vid sidan av studierna och kanske hamnar i högsta decilen några år senare. Det är den rörligheten som måste eftersträvas. Jobbskatteavdraget är ett sätt att göra det mer lönsamt att arbeta. Sänkt marginalskatt skulle göra det lönsamt även att jobba den där extra timmen som har betydelse för välfärden.

För att säkra välfärdens finansiering skulle vi behöva lägre marginalskatter – inte högre. Och bättre utbildningspremie – inte sämre. Svenska inkomster är extremt sammanpressade. Att klämma åt höginkomsttagare – eller ”rika” – kan aldrig ge mycket pengar. Det är symbolskatter som kostar mer än de berikar statskassan.

Det är riksdagens utredningstjänst som har gjort beräkningarna åt de rödgröna. Från samma material kommer DI:s siffror.

Hela detta inlägg är ett direkt citat från Di LEDARE FREDAG 30/10-2009. Jag har dock tagit mig friheten att korta ned och ändra lite i texten.

{ 1 comment }

Den här posten handlar inte om ehandel.

I fredags besökte jag flyktingförläggningen i Hököpinge i Vellinge kommun. Med mig hade jag två kassar fyllda med chokladkakor, coca cola och blommor. Jag ville hälsa flyktingbarnen välkomna till mitt land och höra om det finns något som jag kan göra för dem. Jag ville också på något sätt berätta för dem att Sverige inte är ett land av trångsynta, egoistiska rednecks utan att det finns många som känner för dem och som vill hjälpa dem.

Jag har tagit så oerhört illa vid mig av den senaste veckans debatt. Vellingebor och kommunledning protesterar mot att 30 hemlösa flyktingbarn ska inkvarteras i ett gammalt vandrarhem i Hököpinge i Vellinge kommun i väntan på att deras ärenden ska hanteras av migrationsverket. Jag kände hur tårarna sved i ögonen under bilresan ner mot Malmö. Det handlar om barn! Barn som flytt krig och elände. Barn som förlorat sina föräldrar, sina syskon sin släkt, ja allt. De har ingenstans att ta vägen och de har själva tagit sig hela vägen till Sverige under stora umbäranden för att få hjälp. Då sitter vi här med våra jävla fredagschips och 150 kanaler på TV:n och ändå inget att titta på och säger ”att vi vill inte ha dom här”. Det handlar om barn FÖR FAN! De är helt oskyldiga, de har inte gjort något ont, de har bara råkat bli födda på fel plats i fel tid. Hur kan det finnas människor i vårt land som kan förneka dem en utsträckt hand, vård, omsorg och en möjlighet att börja om livet. Att vi har en livlig debatt om flykting- och invandrarpolitik tycker jag är sunt, det måste vi ha. Den debatten handlar om hur vi som land ska förhålla oss till vuxna immigranter och flyktingar men nu pratar vi om barn. Den som tror att något barn frivilligt lämnar sin mamma och pappa, eller att en mamma eller pappa frivilligt skiljs från sitt barn för att dra till ett land långt hemifrån för att chilla lite och leva på socialen bör allvarligt fundera på att söka hjälp för sin bristande förmåga till empati.

Väl på plats i Hököpinge blev jag, efter en stunds väntan innan de väl förstod mitt ärende, insläppt på förläggningen. Jag fick inte träffa några av barnen, som kommit till förläggningen sent på kvällen innan av rädsla för massmedia och allmän uppståndelse, men väl personal från socialen i Malmö och några andra personer som jag tror var tolkar. Vi pratade länge om barnen, deras situation och om debatten om dem som uppstått. Människorna jag mötte var oerhört professionella samtidigt som de var vänliga och öppna, det kändes att de verkligen bryr sig om barnen på ett bra sätt. De berättade om barnens umbäranden och deras resor till Sverige. Kände än en gång hur det sved i ögonen när vi pratade om Vellingebornas protester, hur man vill stoppa dessa barn som smutsiga, sjuka, i trasiga kläder och med sönderbombade psyken anländer till vårt land. På en debattsida på nätet läste jag ett inlägg som sa att ”tänk om deras föräldrar kommer hit sen”. Är det verkligen det värsta som skulle kunna hända, att ett barn får förenas med sina föräldrar? Hur man någon ens tänka den tanken??

Personalen berättade att några Hököpingebor protesterat mot flyktingförläggningen med argumentet att ”var ska våra gäster bo, de brukar ju bo på vandrarhemmet när de hälsar på oss”. Mina tankar for till den moderata kommunalordföranden som drivit debatten och hetsat Vellingeborna till att protestera. Hur är han funtad? Det handlar om barn i nöd, inte om ”sociala flyktingar” om det nu finns några sådana. Har han inga egna barn? Fattade han inte att den här gången gick han för långt, när han stod i TV och sa att ”vi vill inte ha dom här”. Vellinge kommun har framgångsrikt ?! drivit en mycket restriktiv flyktingpolitik, läs noll flyktingar och väl vunnit en viss respekt, om än inte acceptans, för sin konsekventa ståndpunkt i frågan men den här gången sänkte han sin egen och sina partikamraters trovärdighet lika snabbt som Titanic. Som den socialdemokratiska oppositionsledaren i kommunen sa ”vi har inga Sverigedemokrater i den här kommunen för det behövs ju inte, vi har ju moderaterna” – ridå. Fredrik Reinfeldt övervägde nog allvarligt om han skulle skicka en likvidationspatrull till Vellinge den kvällen.

På frågan om det finns något som man kan göra för barnen svarade personalen på förläggningen att de behöver kläder. Deras egna kläder är ofta i mycket dåligt skick när de anländer till Sverige och inte anpassade för den svenska vintern. Så småningom får de pengar till kläder från migrationsverket men byråkratins kvarnar maler långsamt och vintern är redan här. Varma jackor, tröjor, mössor och vantar står högt upp på önskelistan. Barnen är i åldrarna 12-17 år, ofta ganska kortväxta och smala så det behövs framför allt kläder i storlek small och medium. Förutom kläder behöver de även tidsfördriv, gärna i form av olika brädspel. Jag lovade på stående fot att se om jag kan ordna fram lite kläder. På måndag ska jag kontakta mina leverantörer och se om de kan bidra med något. Om inte så kommer jag själva att köpa in kläder och skänka till barnen. Har du som läser detta något som du vill bidra med så ska jag med glädje förmedla ditt bidrag.  Jag bjuder fraktkostnaden via mitt företag Protecty Arbetskläder, läs mer här: Protecty

På vägen ut mötte jag en granne till förläggningen som kom i samma ärende som jag, för att hälsa barnen välkomna, så alla själar i byn och kommunen är inte förtappade. I bilen på vägen hem satt jag och reflekterade över mitt besök i Hököpinge, över mötet med personalen och mina tankar om barnen och deras situation. Vad är det för ett land jag lever i? Hur har det kunna bli så här? Hur kan man förneka ett barn kärlek och omsorg? Vem kramar barnen i Hököpinge och önskar dem god natt? Då kunde jag inte längre hålla tårarna tillbaka utan stannade bilen och grät.

Artikel i HD om hur flyktingbarn tar sig till Sverige:
http://hd.se/skane/2009/11/14/i-fem-dagar-laag-jag-inklaemd/

{ 3 comments }

Den här posten handlar inte om ehandel.

”sverigedemokraterna"

Sverigedemokraterna har på senare år etablerat sig som ett ”riktigt” parti, ett politiskt alternativ, som vilket annat parti som helst till valet 2010. Jimmy Åkesson har bantat, skaffat sig nya glasögon, mörk kostym och diskreta slipsar. Borta är stammandet, de rodnande kinderna och den irrande blicken som präglade hans tidiga framträdanden i massmedia. Han har fått skinn på näsan, råg i ryggen, pengar i partikassan coh fler medarbetare. Han ser ut och talar nu som vilken engagerad politiker som helst. Acceptera de demokratiska spelreglerna och inse att det finns folk som kan tänka sig att rösta på Jimmys pågar. Sverigedemokraterna are here to stay – like it or not!

Sverigedemokraterna ses dock fortfarande av gemene man som ett enfrågeparti – invandrarfrågan. Men genom att ständigt förminska Sverigedemokraterna till ett enfrågeparti tas fokus bort från andra viktiga politiska frågor som partiet måst ta ställning till inför valet. De enda som tjänar på att all diskussion bara fokuserar på invandrarfrågan är just Sverigedemokraterna. Var står de i alla andra viktiga politiska frågor? Massmedia tror att vi väljare är dumma i huvudet och inte förmår att ta ställning i andra frågor är invandrarfrågan. Inte någon har har ännu, varken på lokalt eller nationellt plan, seriöst lyft fram några andra frågor än invandrarfrågan. Tänk efter själv – har du någon gång läst en artikel om Sverigedemokarterna som INTE berörde invandrarfrågan? Massmedia har gjort sig till någon slags högljudda enfrågemegafoner som ska skydda oss stackars medborgare från de ondsinta Sverigedemokraterna. Läs Aftonbladet för vi tar Sverigedemokraterna på allvar så slipper du göra det… Jan Helin, det är dags att vakna och inse att du håller på att bli lurad av Sverigedemokraterna!

Sverigedemokraterna kommer aldrig att kunna komma till makten om de inte har ett riktigt politiskt program. Inget parti kan år 2010 överleva som en enpartifråga om de tvingas ut i rampljuset. Att tro något annat är att underskatta de svenska väljarna, även de som kan tänkas rösta på Sverigedemokraterna. Vem vill ”bli av med invandrarna” om man inte har ett jobb att gå till, en skola som fungerar eller äldreomsorg värd namnet. Ingen! Men så länge ingen lyfter fram andra frågor än invandrarfrågan så kommer ingen av Sverigedemokraternas potentiella väljare att behöva ta ställning till något annat än ja eller nej till invandringen.

Ansvaret för om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen 2010 så börjar här och nu och det börjar hos Dig. Det går inte längre att Du går runt och säger ”att nu måste vi börja ta Sverigedemokraterna på allvar”. Hur skulle det vara om Du istället började ta dina demokratiska skyldigheter på allvar och satte dig in i vad Sverigedemokraterna egentligen står för och vad de vill åstadkomma politiskt?

Om alla tänker att någon annan ska ta Sverigedemokraterna på allvar, ja jag skiter ju i politiken – eller ja jag vet ju ändå vad jag ska rösta på, så kommer Sverigedemokraterna att komma in i riksdagen 2010, sen kan Mona, Fredrik och vi vanliga medborgare tycka vad vi vill om det. Då står vi kanske där med ett parti som ska vara med och styra landet utan att ha en klar, och hos folket förankrad, plan. Demokrati kallas det. Men demokrati är inte bara rättigheter utan också skyldigheter. Skyldighet att ta ansvar för sin frihet. Den skyldigheten har vi till alla de människor som genom århundraden kämpat och dött för att just du och jag själva ska ha rätt att bestämma hur detta land ska styras. (Ironiskt nog så är vår flagga, den symbol som allahanda antidemokratiska rörelser gärna kidnappar, den yttersta symbolen för vårt självbestämmande och en ständig påminnelse om just våra demokratiska skyldigheter).

Du måste själv se till att möta frågorna och samtalen på din arbetsplats, i fotbollslaget eller på släktkalaset. Ingen annan kan ta Sverigedemokraterna på allvar – det måste du göra. Vet du var Sverigedemokraterna står i dina politiska hjärtefrågor? Var står de i frågorna om EU, abort, försvaret, homo- och adoptionsfrågan, barn- och äldreomsorgsfrågorna och till sist men inte minst i frågorna om företagande och skatter? Om du inte vet det så ta reda på det.

Besök Sverigedemokraterna hemsida nu och läs, för där står nämligen svaret på frågan som alla ställer sig – kommer de in i riksdagen år 2010 eller inte? Där finns svaret!

http://www.sverigedemokraterna.se/

Uppdatering 2010-05-05

Kolla även in den andra sidan av saken på http://www.sverigedemokraterna.de

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

{ 44 comments }