Vem bär vad i vilken hand?

Sparringparter är säkert bra för individerna men är det bra för företaget?

Ledarskapets roll och funktion håller på att gå förlorad i jantelagens  och bekvämlighetens Sverige, ett Sverige där snart ingen orkar eller vågar vara chef.

Ännu en artikel i Dagens industri om två personer som delar på vd-jobbet i ett företag, tätt följt av en artikel om att dagens unga inte vill bli chefer för att det kräver för mycket och för att de är rädda för all administration. I en annan artikel på nätet läser jag om en kvinna som ville sluta sitt vd-jobb för att hon inte orkade med alla utvecklingssamtal, hon hade 68 personer som hon skulle samtala med!

Ledarskapets roll och funktion håller på att gå förlorad i jantelagens  och bekvämlighetens Sverige, ett Sverige där snart ingen orkar eller vågar vara chef. Chefsskapet har blivit ett nödvändigt ont istället för något att eftersträva och vara stolt över. Insikten om ledarskapet funktion och betydelse för en organisations prestationer och resultat skyms av individens krav på bekvämlighet. Hårt arbete, tydliga krav, ordentligt med resurser har blivit en bristvara i vd:arnas arbetsbeskrivning från styrelsen.

Och hur leder man att företag i kris med två chefer?

Detta är en utveckling som vi måste vända. Svenska företag behöver modiga och tydliga chefer som vågar och orkar leda annars blir vi omsprungna. Att jamsa omkring i velourbyxor och ”dela på arbetsbördan” eller låta ”någon annan” vara chef vinner inga medaljer.

En flock kan bara ha en ledare, ett företag kan bara ha en chef…


Svar: Chefen bär alltid ansvaret i första hand!

 

Gillade du det här? Bra läs då det jag skrivit om ehandel.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Be Sociable, Share!

Previous post:

Next post: